Om Mig

Detta är Gunnar Bergströms blogg.

GunnarB

Jag heter Gunnar Bergström och är 67 år gammal och bor i Vallentuna.

Jag har arbetat i missbruksvården sedan 1974. De senaste åren har jag arbetat som alkohol och drogterapeut och driver nu ett bolag som utbildar och utvecklar program om kriminalitet, droger och hedersvåld. Det presenteras närmare på www.pedagogkonsult.se. I korthet kan berättas att programmen jag utvecklat som kallas Kriminalitet som Livsstil m.m. används på ett hundratal behandlingshem och institutioner i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Om kriminalitet har jag gett ut boken Kriminalitet som Livsstil.

Eftersom jag har en historia med Kambodja (se www.kambodja.name) så kommer en del bloggar att handla om det också.

Annonser

11 kommentarer till Om Mig

  1. Ping: Bokrecension: Kriminalitet som livsstil | Briisa.se

  2. Anonym skriver:

    Hej Gunnar! Vi delar inte samma partibeteckning men är helt överens i denna fråga! Jag har tjatat på de flesta jag mött de sista åren om att vi bör titta på Portugals modell och i morgon förmiddag ska jag vara med i en debatt mot en av de dina som inte tycker detta är bra. Jag undrar om du har några tips som jag ska trycka extra på? Jag vet att det är kort varsel men jag tänkte att jag försöker! =)
    Tack på förhand!

    • Gunnar skriver:

      Hej!
      Ett kort svar mitt i natten: Betona att det är politiskt, juridiskt, ekonomiskt och moraliskt omöjligt att lösa en epidemi som missbruk med straff, USA har försökt. Det slutar i legalisering och död. Men en svensk version av Portugal behöver vara tydlig och innehålla konsekvenser så att det inte uppfattas som en legalisering

  3. andreas karlsson 0704625651 skriver:

    hej gunnar, mitt namn är andreas karlsson och är tretio fem år gammal och har en kriminell och missbrukshistoria minst 19 år och har pts,jag har testa alla sorters behandlingar och fått nåt bra av alla,nu så går jag på laro i lund och får subetex och det har givit goda resultat,mitt mål är efter tid hitta ett sätt att vara utan jag satt riban på två år,sen vill jag kunna funka som jag gör med subetexen.innerst inne i mitt hjärta så vill jag kunna vara fri från all medicin och funka normalt,men nu till mitt problem,är min pts och ångest jag har försökt och prata med läkaren och förklarat mitt mående och han skrev ut en medicin som heter venlafaxin Medical valley och jag har tagit den,och nu när jag har läst biverkningarna så är det tex dåliga drömmar,vikt minskning.muskel spänningar,kramper,torr mun,humör svägningar,förvirringar,nervositet mm och jag bad om hjälp att kunna få ”vid behov” nåt så jag kan koppla av och få tillbaka min mat lust och energi villa ut med andra ord,jag förre slog sobril,som skulle bli ordenerat av laro tex i två dagar max för jag vill inte ha mer bara vid behov,han gav mej den medicinen och ökade min natt medicin,jag tog det,och resultatet blev hundra gånger värre,så jag har tagit eget beslut jag minska natt medcinen och struntade i den nya,resultatet blev jag blev bättre och jag kunne sova bättre,men jag rädd att dom behandlar alla som går där på samma sätt,och jag har sätt människor som jag har känt i tidigare i mitt liv,nu när jag ser dom så blir jag rädd för jag vill inte bli sån själv,hjälp vad ska jag göra, hade kunnat skriva mer då hade det blivit en bok Med vänlig hälsning från en man som vill leva och njuta av det underbar liv jag har fått och ta vara på det.

    • Gunnar skriver:

      Hej
      Tack för ditt brev. Jag svarar helst dig privat och inte i en blogg för din fråga var ganska privat. Kan jag använda mailadress en ovan?

      Gunnar

      • Andreas skriver:

        Ja självklart! Förlåt för sent svar men jag såg inte förrän idag att du svarat mig!
        Tack för att du svarade och hör gärna av dej på mail!
        Mvh Andreas

  4. Ija skriver:

    Ja är mamma till dotter som är 42 år men ingen riktigt diagnos har inga flera barn inga barn barn heller vilket gör mig extra ledsen för min dotter har inte kunnat styra sitt liv mer en att ha hon hade nya relationer gång på gon vilket har inlät henne i missbruk och bruk av alla tyngsta droger det är så att i dagarna ligger hon inlåst på andra gång på en LVM avgiftning som ska förhoppnings viss leda vidare på en låst avdelning tre månader åm hon blir kvar fram till dess för hon är absint och hotar för att jag har legat bakom hennes inlåsning. Hon hade sitt boende jobb bil allt är borta, sista var att hon skaffade läkemedel på svarta marknaden med sin lika sinad kille och tiggeri av mig som jag skulle hjälpa henne och det blir bara nu och ingen mer men det är inte lett att vara med beroende , så jag gav alltid efter vilket gjorde mig extra smärtsamt och rast lös för jag någonstans viste vad pengarna ska åka, i vänta att hon ska själv ense och komma på att hon ska söka självmant hjälp men det blev inte så.
    Nu vill jag höra mig Eran åsikt och tankar kring detta tacksam för svar olycklig mor samtidigt jag vet att hon lider enorm och hade hon inte kommit på inlåsning jag vet ej om jag skulle ha kvar min dotter till hösten levande hon har magrat på ett år halva människa. Jag hatar inlåsningen men jag tror inte att jag hade bättre alternativ. Hennes historia med Laro mottagning är avstängt sedan 8 månader en blomma till Er

  5. Ija skriver:

    Jag väntar på Eran svar tack på för hand

    MVH
    Ija

  6. Yvonne Malmgren skriver:

    Jag hade en svärson som blev behandlad för narkomani på ett hem,Efter två månader tappade han humöret och började bråka med en annan intagen.Då blev han utskriven med orden att han var färdigbehandlad för narkomanian.Sedan kom han till ett annat hem där han hade eget boende med eget ansvar.Där tog man hänsyn till hans LLS status.Aspis crowns och adhd.Men de hade ingen kompetens av narkomani.Här beställde han nätdroger och dog.
    Han kände sig aldrig hemma här sa han. Han kände ingen koppling till de andra intagna där och var understimulerad på landet..Personal fanns men dom fick inte ta sprit eller annat om det hade upptäckts på rummet.Jag försökte få honom att gå på NA men personalen var underbemannad och annan transportering fanns inte.
    Jag har svårt att fatta att någon är färdigbehandlad efter 2 månader efter ett misslyckande av att hålla sams med andra intagna på behandlingshem ett
    LLS gjorde att han fick medicin som subitex mm.Han tappade aptiten och kunde inte sova vilket ställde till det med sockersjuka.Svårt det här.
    Jag tror ju att knarksuget ökar och hålls kvar av dessa medicinerna
    Ungefär som snus istället för cigaretter håller kvar och ökar nikotinberoendet
    Själv så han att han upplevde att samhället svek honom och hans lika genom att inte förbjuda all försäljning av nätdroger som används i berusningssyfte
    Jag håller med honom
    Vad kan jag göra
    Hans mamma är ett levande skäl och jag är i chocktillstånd

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s